Är kvinnor från Venus och män från mars?

”Vi har överväldigande bevis för att män och kvinnor är lika. Men människor vill hellre tro på könsskillnader. Det gör livet mer förutsägbart” säger Janet Shilbley Hyde, psykologiprofessor vid University of Wisconsin-Madison i USA till DN 14 maj.

Idag är det väldigt tabu att mena att män och kvinnors mentala förmågor skulle skilja sig åt. De skillnader i beteende och skicklighet man ser hos män respektive kvinnor är ett resultat av miljön. Efter att skola och daghem anklagats för att förstärka de traditionella könsrollerna genom att behandla flickor och pojkar olika blev det ett väldigt liv. Engagerade pedagoger anordnade speciella dagar flickor skulle lära sig självförsvar och pojkar skulle baka. Myndigheten för skolutveckling började sätta in väldiga resurser för att utveckla genuspedagoger. En genuspedagog per 25 anställda ska finnas för att vaka så att personalen sköter sig.

Janet Shilbley Hyde menar att teserna om män och kvinnors olikheter saknar stöd i den psykologiska forskningen. Hon har bevisligen inte gjort sin research eftersom vi genom bara några timmar hittat över 10 000 forskningsrapporter som bevisar motsatsen. Det har under åren gjorts en hel del forskning på skillnader mellan män och kvinnor. Man har testat olika förmågor, man har använt magnetisk resonans för att leta efter skillnad i strukturen på män och kvinnors hjärnor, man har jämfört hjärnans blodflöde osv.

Givetvis är det mer likheter än skillnader när det kommer till män och kvinnor. Vi har samma intellektuella förmåga men använder den olika och presterar olika när vi ställs inför olika uppgifter. Den empiriska forskning som gjorts stödjer slutsatsen att män och kvinnor skiljer sig åt när det kommer till vissa centrala delar. Bland annat tenderar män att göra bättre ifrån sig vid visouspatiala uppgifter (bland annat rumsorientering) medan kvinnor är bättre på att använda sin verbala och perceptuella förmåga. När det gäller hjärnans konstruktion har män ökat blodflöde, större hypothalamus (regionen i hjärnan som sköter blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning, sömn och hormonutsläpp) medan kvinnor har större corpus calossi (hjärnans trådmassa), mer komplext nervsystem.

Resultaten ljuger inte. Det finns biologiska skillnader. Skillnader som vi på FI menar att man bör ta tillvara på istället för att förneka. Män och kvinnor fungerar inte likadant. Med tanke på detta sympatiserar vi inom FI med tanken om att män och kvinnor därför inte heller bör ägna sig åt samma typer av uppgifter i arbetslivet. Kvinnor och män bör inte heller behandlas lika. Dagisfröknarna borde få använda lite olika pedagogik beroende på vem de pratar med. Att det feministiska tänkandet präglar så många situationer idag och får så mycket uppmärksamhet är bisarrt med tanke på att deras spekulationer om jämlikhet inte ens grundar sig på fakta. Det måste vi göra något åt. Vad tycker du att vi kan göra?

Skicka oss ett mail eller skriv en kommentar. Vi vill ha dina åsikter!

Referenser:

Gur, R and Gur, R. (1990). Gender differences in cerebral blood flow. Schizophrenia Bulletin 16 s. 247–254.

Gustafsson J.E. (1988). Hierarchical models of individual differences in cognitive abilities. Advances in the psychology of human intelligence, s. 35–71.

Gur, R. and Gur, R. (2007). Neural Substances for Sex Differences in Cognition.

Johnson, W. and Bouchard, T. (2006) Sex differences in mental abilities: g masks the dimensions on which they lie.

Colom and Lynn. (2004). Testing the developmental theory of sex differences in intelligence in 12–18-year-olds. Personality and Individual Differences 36, s. 75–82.

Deary at al. (2004). The impact of childhood intelligence on later life: Following up the Scottish Mental Surveys of 1932 and 1947. Journal of Personality and Social Psychology 86, s. 130–147.

Lynn and Irwing. (2004). Sex differences on the progressive matrices: A meta-analysis, Intelligence 32, s. 481–498.

Halpern. (2004). A cognitive-process taxonomy for sex differences in cognitive abilities, Current Directions in Psychological Science 13, s. 135–139.

Le Vay. (1991). A difference in hypothalamic structure between heterosexual and homosexual men. Science 253, s. 1034–1037.

Steinmetz et al. (1995). Corpus callosum and brain volume in women and men, Neuroreport: An International Journal for the Rapid Communication of Research in Neuroscience, s. 1002–1004.

Färgpreferenser - social inlärning eller biologi?

"Jag tycker detta är fruktansvärt och uppmanar nu alla att anmäla denna till Konsumentverket. Inte bara så använder GB sitt inflytande till att motverka jämlikheten utan visar även våra barn hur könsuppdelning och relationer till denna ser ut. Fyyy säger jag! Agera du också!"

Det är antagligen fler än "Linlugg" på familjeliv.se som upprörs över hur våra barn så hänsynslöst tvingas in i dessa fruktansvärda könsroller. Genom att vid tidig ålder påverkas av typiska kill- och tjejfärger på kläder, leksaker och nu även glassar så menar många att barnen inte har en möjlighet att själva påverka sin identitetsutveckling och få ett jämställt perspektiv på samhället.

De flesta föräldrar idag hävdar att det är samhället som avgör barnens preferenser när det kommer till om flickor ska ha rosa och pojkar blått och att det inte är något som barnet själv, egentligen föredrar. Dock finns det forskning som stödjer motsatsen.

Att rosa är en typisk feminin färg och blå en typisk maskulin är ingen tillfällighet menar Gerianne (2003) i sin studie. Förutom att det delvis handlar om könsidentifiering och social inlärning kan skillnaden av färger också hänvisas till evolutionen. Den visuella delen hos människan tenderar att skilja sig åt bland män och kvinnor med anledning av att kromosomsammansättningen ser annorlunda ut mellan könen. Det primitiva gul-blåa systemet är överfört på en autosomal gen (en kromosom som inte är könskromosom) medan den röd-grönas känslighet är överförd på X-kromosomen (Mollon, 1986; Nathans, Thomas & Hogness, 1986). Män utvecklar till skillnad från kvinnor mer sannolikt ett bristfälligare färgsinne med förklaringen att de, förutom Y-kromosomen, endast har en X-kromosom – och därmed endast en uppsättning av röd-gröna system gener. Kvinnor har som bekant två X-kromosomer och besitter istället en dubbel uppsättning av det röd-gröna färgsystemet. Det borde alltså vara mer än en alldaglig tillfällighet att människan i vårt moderna samhälle tillskriver pojkar och flickor färgerna blått respektive rött (Gerianne, 2003) i alla fall om de fylogenetiska äldre gul-blåa motsättningssystemet (Nathans, enligt Gerianne, 2003) och de X-länkade röd-gröna motsättningssystemen får tala fritt.

Referenser:

Gerianne, A. (2003). An evolutionary perspective of sex-typed toy preferences: Pink, blue, and the brain. Archives of Sexual Behavior. Vol 32(1), Feb 2003, s. 7-14.

Mollon, J. D. (1986). Understanding colour vision. Nature, 321, 12-13.

Introduktion - Vi har tröttnat

"Det handlar inte om att få in kvinnorna. Vi ska få ut männen."
/Gudrun Schyman

Överallt, varje dag så nås vi av buskapet att kvinnor inte får vara kvinnor. Att kvinnor förtrycks och underkastas de dominanta, patriarkaliska männen. Kvinnor ska klä sig som män, bygga en hård, stark yta och visa att "kvinnor kan". Vi tror inte att kvinnor kan konkurrera med de biologiska styrkor män har, på samma sätt tror vi inte att män kan konkurrera med kvinnors speciella egenskaper. Vi är olika och vi är det av en anledning.

Nu har vi fått nog. Feminismen har växt och infekterat samhället. Idag kallar sig var och varannan kvinna och man feminist, trots att begreppet urholkats och idag mer står för att kvinnor ska gå mot att bli ett "manligare" kön. Istället för att vara den de blev födda till måste kvinnor anpassa sig till det hårda samhällsklimatet som råder idag. Något som går emot deras biologiska förutsättningar.

Vi vill inte ha kvinnoförtryck. Vi vill inte ha jämställdhet. Vi vill att kvinnligheten, liksom manligheten ska hyllas för sina specifika egenskaper. Vi vill inte att kvinnor ska skämmas för det kvinnliga hon har inom sig.